Bye Bye me being 26.
Hej vänner, ovänner samt okända. Så nu är jag här. Det är min sista kväll som 26 åring, vilket innebär att jag imorgon fyller 27. Alldeles självklart och så logiskt. Det kommer lite familj, lite släkt och vänner. Kanske också ett eller annat nupp, samt förmodligen någon objuden också. Som det brukar bli. Men jag älskar det. Jag älskar att fylla år. Det är kul, glatt och man anses vara ett år visare. Så, hej då livet som 26 åring. Det sög i vilket fall som helst, så det lär knappast bli sämre.
I år ska jag röka utav bara fan.
When this woman wares shorts. Somethings really wrong.
Men vad i hela friden? Jag har klippt av mina alldeles för stora jeans och förvandlat dem till shorts. Jag har aldrig tidigare gått ut bland allmänheten i enbart shorts. Det har liksom aldrig funkat. Dessutom har låret skavt utav bara helsike mot varandra, vilket slutat med skavsår och röda prickar. Not Nice. Men idag så. Hela vägen till dagis promenerade jag i enbart detta.
Jag är stolt över både mig själv och alla de människor som gick förbi mig utan att falla samman.
Det måste ha varit en chock.
Something So beautiful.
Älskade barn. Mina fantastiska, underbara döttrar. Som jag älskar er. Då ni föddes var de största och de vackraste dagarna i mitt liv. Sedan den dag ni kom till världen har jag blivit en bättre människa. En varmare och mer empatiskt person. Ni lär mig så mycket om livet och vad som verkligen är viktigt. Ni gör mig stolt, glad och tacksam. Tacksam över att just ni valde mig som mamma. Att jag varje dag har privilegiet att få vara er mamma. Ni är två så olika personligheter. Två starka individer som alltid går er egen väg. Ja, åtminstonde i den utsträckningen man kan när man är småbarn. Jag är stolt över mig själv som lyckats skapa två så underbara barn, med så varma och omsorgsfulla hjärtan.
Jag älskar er & längtar tills ni kommer hit imorgon.
Yey för mamma-barnvecka!
Yey för mamma-barnvecka!
Nu fick jag svaret på frågan jag alltid ställt mig själv
"Varför är nycklarna alltid på det sista stället jag letar på?
Jo, för antagligen så slutar jag leta när jag hittat dom"...
- Okänd
Nu är jag sådär peaceful och mammabloggande
Jo. Här sitter jag som oftast när jag bloggar. Självklart med en cigg i näven och en kaffe som allt för ofta kallnar. Jag har en dålig ovana att alltid ta en mun kaffe och sedan glömma av att det faktiskt var drack kaffe jag gjorde. Utanför leker barn i olika kulörer och min granne kastar fimpar på min altan. Samtidigt skiner solen och hettar upp min uteplats till 200 farenheit. Jag älskar min lilla oas. Mitt alldeles egna. Ja och barnens såklart, varannan vecka!
Now. Im seriously in love.
På fullaste allvar. Det här är utan tvekan den vackraste man jag sett.
Underbara, upphetsande och äckligt sexiga Bernando Velasco.
Precis såhär ladies and gent´s ser min dröm man ut.
I will find him. And I will do him.♥
Nu när min syster har blivit tretton.
Min syster kommer aldrig bli som jag. Hon kommer aldrig dricka, aldrig vara ute längre än till 21:00, aldrig missa en läxa, eller än värre ett prov. Hon kommer helt klart sitta spikad med mamma framför Let´s Dance fram tills den dag hon flyttar in på hemmet. Där kommer hon baka, spela bandy och mata de andra sketna tvåtusentalisterna som supit bort sina liv och dansat sig neonrosa i nattklubbsvimlets framtid. Men inte hon. Aldrig. Det är lite det jag älskar med henne. Jag kommer aldrig behöva oroa mig. Vilket jesusbarn. Halleluhja! Gå i frid liksom. Men så bjuder jag henne på middag och hon kläcker kommentaren:
- Asså Madde, du kommer bli värsta snusktanten när du blir tant. Asså shit liksom.
Man ba, jaha? Jag som bara poängterade hur sexig mamma var med orakade ben...
Roomate vol.1
Chill. Häromdagen flyttade min nya inneboende Ansu (tänker omedelbart på Anus) in hos mig (en råkopia utav Usher). Till en början var jag skeptisk. Han förstår svenska, men pratar bara engelska. Dessutom är han mörkhyad. Iom det har en hel del utav mina vänner sagt att de inte längre tänker hälsa på mig. Snälla ni, året är 2013. Men så, när jag om mornarna trevar ut i min OnePiece samt knullrufset Sune på skallen, så välkomnas man med en godmorgonkram.
- Godmuuurning Maddie, how was your sleep? Jag tittar lite förvirrat under lugg och svarar:
- Wäll, okäj aj gäss. I dunt knuw. LEAVE ME THE F ALONE... typ.
Jag är förskräcklig om mornarna. Det bör tilläggas. Jag är hemsk, vidrig, fruktansvärd. Jag behöver kaffe, cigg & en minut tillsammans med Kojo Akulor. Sen fan blir det fart på mig. Saksamma, idag har då Ansu (Anus) städat hela min jäkla lägenhet. Varför? Jo, för att han tycker att det är kul. Han tycker om när det är rent och frächt? Hm, ska jag ta det som att han tyckte jag levde i en svinstia inann? Han skurade verkligen båda mina badrum med en endaste disksvamp. Med världens alla möjliga meddel. Efter det bjöd vi honom på middag. Han envisades med att ta sist av oss alla.
Mamma undrade om han på något vis försökte nästa sig in på nåt vis. Om han genom städning och fina gester vill få någonting tillbaka. Det tror inte jag. Jag tror helt enkelt att mörkhyade människor har en helt annan människosyn än vi västerlänningar. De hjälps åt, är renliga, skötsamma och ja, uppenbarligen jävligt kramgoa.
Innan maten frågade jag om det var någonting han inte åt:
- Is thär änyfing u dunt eet?
- Yeah, there is one thing.
- Hm, wat is tat?
- Human beings...
Never run faster then your guardian angels can fly.
En utav Sveriges mest Opretentiösa bloggar, formad utav ett föredetta fetto som älskar att skriva. Av en tjej vars högsta dröm är att ge sina döttrar en fantastisk uppväxt, ta polisexamen, samt träna sig till 58 kg muskler. Hon fyller snart 27 år, har provat det mesta, gjort alltför mycket och inser att det är dags att lugna ner sig. As they say: "Never run faster then your guardian angels can fly..."
